Jag tycker det är intressant, det här med att man tror sig känna massa folk runt omkring sig. Man ser på någon "populär" och avundas, för oj va många vänner hon har eller oj va många kommenterade bilder. Men hallaow? Allt det här, börjar någonstans. Var man bor, vilka vägar man väljer, hur man beter sig osv. I mina ögon finns det inget "du är det du föds till", för visst i was born this way. Det är två olika saker tycker jag. När Lady Gaga sjunger "i was born this way" så tror jag hon menar att hon är som hon är, för det är så hon ska vara. Men man föds inte till något, det är vad man gör med sitt liv. Alla människor har valmöjligheter, det finns alltid olika vägar att gå. Därför slutar inte alla på samma ställe. Vissa väljer fel, går vilse och har svårt att hitta tillbaka. Då måste man försöka hitta andra vägar, som leder till den du vill gå. Och vissa väljer vägar med många uppförsbackar. Fast alla uppförsbackar slutar med en som går neråt igen, som är enkel att gå. Det är upp till var och en, hur mycket man är redo att kämpa. Man måste inse att även om det är svårt och hur många backar det än kommer så blir det bra till slut om man bara kämpar. Det viktigaste är att vara säker på att "den vägen vill jag gå". För jag tror inte på att det funkar att gå flera vägar samtidigt, man måste välja en. Och det är det valet som är det svåraste i livet.

En dag är du glad att du är du. En dag kommer du vara glad att du valde just din väg, bara du fortsätter kämpa för att ta dig fram på den. Se till att vara den som går först i snön, som hör hur det knastrar när du tar första stegen. Var inte en av de som går i någon annans fotspår, bara för att du är rädd att gå vilse. Det ger mycket att höra det knastra i snön, att ta de första stegen du vet.