i'm just who i am and that's life for real
Tänkte fortsätta skriva lite om mig själv. Får se vad detta inlägget svävar in på, det märker vi väl hehe.
Om jag skulle beskriva mig själv, så skulle jag nog säga att jag är en oblyg tjej, som har nära till skratt och vågar stå på sig. Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker. Däremot har jag lärt mig att tagga ner när det kommer till diskussioner. Förr kunde jag hålla på tills jag fick rätt, eller min vilja igenom. Men det irriterade många, så jag har taggat ner och nu tänker jag ofta att jag vet ju själv om jag har rätt. Vad spelar det för roll om en enda person inte håller med? Jag kommer inte precis förändra världen bara för att jag försöker övertala henne om något som resulterar i att vi tjafsar. Så ah. Jag anpassar mig enkelt. Ibland blir folk nästan rädda av hur utåt jag kan vara, till exempel personal i affärer och så. De skrattar lite nervöst när jag börjar samtala med dom helt random heh..
Bästavän & jag.
Även om jag inte är särskilt blyg så har jag ändå jättesvårt för att göra saker själv. Jag går inte ens till skolan själv, aldrig. Jag går nästan aldrig på stan själv, inte ens en liten stund. Så fort jag inte har någon med mig så blir jag osäker, inte blyg, men osäker. Förr, när jag var yngre blev jag blyg då. Men jag har lärt mig att skratta bort de allra flesta situationer som jag skulle kunna sätta mig i, genom det har jag blivit säkrare. Man skulle väl kunna kalla mig ett flockdjur haha, jag hatar att vara ensam.
En annan sämre egenskap jag har är att jag inte har koll på någonting. Jag bara flyter med. Har haft samma schema i skolan sedan skolstarten i augusti förra året, men har fortfarande inte lärt mig det. Jag har inget kontrollbehov om man säger så, det mesta ordnar sig brukar jag tänka. Finns alltid någon som vet. Och då kommer vi till min sämsta egenskap - för mig själv iaf -. Det är att när jag väl har koll på något, när något är planerat. Om det då ändras, så kan jag totalt tappa lusten att faktiskt göra det. Till exempel om man ska åka iväg någonstans en viss tid, och tiden ändras, jag kanske måste ta med något jag inte trodde jag skulle behöva ta med. Då bara brister allt, jag kan ha sett fram mot det hur länge som helst, men då vill jag inte längre. Skitkonstigt, men så är det.
Lerkriiig!
Min bästa egenskap... Det är så svårt att säga själv haha. Men jag tror det är att jag inte skäms. Jag vågar vara mig själv och försöker att inte förändras vem jag än är med. Det är ju nästan omöjligt, men jag försöker åtminstone. För jag hatar när andra förändras negativt, bara för att någon ny person kommer in i bilden liksom. Med att jag inte skäms hör väl även det här att jag kan skratta bort så mycket med. Det blir så enkelt då, folk får en annan bild av en om man skrattar istället för att bli sur eller skämmas massa. Och jag är stolt över den jag är, både utsidan och insidan. För jag är som jag är. Jag föddes såhär, det går inte att ändra direkt. Jag tror att alla är menade att bli på ett speciellt sätt, det här är jag. Jag var menad att bli såhär och då är det bra. Jag duger, det gör alla. Alla duger för någon, det är det som är viktigt tycker jag. Ingen kan vara tillräckligt för alla, men tillräckligt kan alla vara för någon.
Det här var lite om hur jag är haha, fail om inte mina vänner håller med nu. Men detta är min bild av mig själv iafl :D
Panicpop !
www.youtube.com/user/tabs24x7 som designat den. Så grymt fin!
Fredag och allt också. Så bra ändå. Ska snart hem till nina, blir nog att kolla film där med lite folk eller så ikväll tror jag :).
@ pappa
Ah, som rubriken säger, så är jag faktiskt hos min pappa. Han kom hem från thailand för någon vecka sen, så fick lite presenter idag hihi. Två aaaasfina Ed Hardy t-shirts, en orange & en lila. Och en sjukt nice gul klänning, Ed Hardy de också. Sen ett gulligt litet armband hihi. Jättegulligt!
Och det är så bra, för min pappa har bra klädsmak, alltså riktigt bra. Inte oh leka med asså :D
Menmen, det var inte dit jag ville komma med detta inlägget. Just nu i skolan, så läser vi om judendom & islam. Har prov på islam imorgon, så har hela kvällen suttit och diskuterat massa om det med min pappa och låtsasmamma. Försöker oavbrutet att sätta mig in i en kvinnlig muslims liv. Men ärligt talat, det går inte. Jag förstår inte hur de accepterar sättet de blir behandlade.. Okok, nu kommer jag här, lilla ida - inte insatt eller så och kastar skit på deras religion. Men NEJ, verkligen inte! Faktiskt en av de vettigare religionerna. MEN, deras kvinnosyn, det är den jag har svårt för.
- Varför behöver kvinnor en man som "tar hand om dem"? Jag lovar, kvinnor klarar sig precis lika bra som män om de bara får chansen.
- Är kvinnor mer upphetsande än män, eller varför är det bara kvinnor som ska ha heltäckande kläder? Det går liksom inte riktigt ihop, inte i mina öron. Anser män sig vara som djur, som inte kan hålla tillbaka sina "behov" eller VA? o.o
Det låter fantastiskt konstigt om jag får säga det själv. De blir förtryckta, i min värld blir de otroligt förtryckta. Och de tycker inte det själva, nej för de har inte upplevt något annat. Jag har svårt att tro att det är färre våldtäkter i de muslimska länderna.. Och det är ofta det argumentet man hör från männen, "vi skyddar våra kvinnor". Ah, jo men tjena.
Sen att det står i koranen att kvinnor ska behandlas på det här viset. Visst. Nämn EN kvinnlig muslim som fått chansen att tolka koranen och bli tagen seriöst. Huh, tror inte det finns. Det är bara män som har tolkat koranen, varför skulle de välja att sätta sig själva i sitsen som kvinnorna sitter i? Nej, det är ju bara dumt. Jag tror att de gjort det till sin egen fördel. Antagligen inte medvetet. Det började säkert någonstans, sedan har de andra bara följt samma väg.
Detta är så synd. För de kvinnorna får inte samma chanser i samhället som vi får. Tänk vad de skulle kunna komma med.. Där finns nog talanger, drömmar, som aldrig får en chans att utvecklas till något. Just för att de är dömda till att bara vara kvinnor. Det ska vara en tillgång att vara kvinna, inte någonting annat.
Nu låter jag som världens feminist, men i detta fallet är jag väl det. Jag tycker kvinnor ska behandlas precis likadant som män, inte bättre inte sämre.
Var bara tvungen att få ur mig detta någonstans heh. Nu är mitt utbrott över :)
visa ditt intresse, eller förlora mitt
Ne men fy va jag är sur. Ah, vet inte riktigt.
Eftersom Linn, min bästavän, fyller år idag så har jag följt med henne in till stan för hon skulle fixa massa med sina presenter. 45 minuter inne på h&m, TJOHOO!
Haha, fick iafl med mig en blå och röd byxdress, typ ascool kan jag ju tala om. Orkar inte ta på mig den och ta bilder oh grejjer, så ni får bilden de har på h&m's hemsida istället :).
Massa mycket finare på, men det får ni se någon annan dag eller något.
Dold talang?
Matlagning är nog en av mina dolda talanger!!
Fast.... ne.
AHHAHAHAHAH jag skulle koka sån där pasta med ost i. Vi behöver inte gå in på vad som hände, men det gick inte särskilt bra iafl. Menmen, jag är mätt och köket står kvar. Vad mer kan man begära? :D
Fast ärligt talat blir det panpizza nästa gång..
Ajja. Tog lite bilder innan när jag hade tråkigt här i min ensamhet.
(Mamma är på tjejmiddag, de andra är.. ja, utspridda.)
Gone baby, gone
Precis kollat klart filmen "Gone baby, gone". Handlar om en fyra-årig flicka som blir kidnappad. Jösses, sånt är så hemskt. HAHHAHA "jösses"... vilket ord..........
Ah, den var väldigt rörande iaf. Värd att se om ni inte har gjort det kan jag ju säga. Lite småkomplicerad emellanåt, men i slutet får den en verkligen att tänka. Huvudpersonen ställs inför ett jättesvårt val i slutet, och helt ärligt vet jag inte hur jag hade gjort. En dag kanske man står inför ett sånt val, då är det väl alltid bra att ha funderat på sådana frågor.. Hur viktig är ens riktiga familj egentligen?
Min familj är det finaste jag har. Jag har skilda föräldrar och bor mesta delen av min tid hos mamma. Det är så skön atsmosfär här. Vi driver med varandra, har jätteroligt, mysigt och kan prata om det mesta.
Fast min familj är och har alltid varit väldigt komplicerad, åtminstone sen mina föräldrar skildes. Allt har varit upp och ner, därför är jag så lycklig nu när allt är lugnt och bra. Man måste ha nåt botten för att inse när man kommer till toppen så att säga.
Här kommer lite bilder på mig och min älskade lillebror :)!
hahahahah söta..!
Ne, men han är verkligen min ögonsten. Underbarare lillebror finns nog inte. <3
om du lämnade mig nu'
Massa fin.
i'm not weird, i'm limited edition!
Detta inlägget blev längre än jag tänkte mig, så det får komma i omgångar. Denna gången blir det vad jag vill bli när jag blir stor :)!
Jag heter Ida, är 14 år och bor i lilla Halmstad. Ibland känner jag att jag har hamnat fel. Min dröm är att bli bäst, och att folk ska höra mitt namn och tänka "åh, henne vill jag vara som!". Jag vill inspirera folk, höja deras självförstroende och tilltala folk. Att folk ska lyssna på vad jag har att säga, att de ska tycka att det jag säger är viktigt. Helst av allt skulle jag vilja bli skådespelerska, modell, advokat, astronaut, stylist och författare!
Astronaut kom jag fram till att jag vill bli igår, när jag och min 5-åriga lillebror filosoferade om framtiden. Det hade varit så häftigt, men jag tror inte jag har tålamodet att träna så länge som man måste innan man faktiskt får åka ut i rymden. Däremot, när man väl är där.. Det måste ju vara det mäktigaste någonsin, att hälsa på utomjordingar eller upptäcka en ny galax. Tjaa... va ska man säga, if you can dream it you can do it! Ingenting är omöjligt heheheh. Lite otroligt kanske, men inte omöjligt :D!
Skådespelerska är min största dröm. Speciellt att se mig själv på film, så sjukt coolt! Och jag älskar att spela ut, bjuda på mig själv och bara ha allmänt roligt. Jag måste ha ett roligt jobb när jag blir stor, något utöver det vanliga. Det där hollywood-livet med paparazzis och lyxiga hus fulla med pooler, walkin-closets osvosv... Det har alltid lockat mig, jag vill bli känd. Sen vet jag inte om jag är särskilt bra på att spela teater, lite kanske. Men jag vill träna upp det, jag är absolut inte blyg och älskar att stå på scen så det är ingenting som står i vägen för mig. Man kan om man vill, och OM JAG VILL!
Modell låter nog kaxigt. Och hej jag är 156 cm lång, det kommer inte gå, FAST JO! Jag har som en rolig grejj varit modell och då gjort ett "jobb" på ett sätt som heter TFP. Time for print. Det innebär att varken jag - modellen, stylisten eller fotografen får tjäna pengar på bilderna. Och om de ska visas någonstans måste allas namn vara med. Stylisten och fotografen ska - om de är nöjda med bilderna - ha med de när de kanske söker jobb osv. Jag har de bara för skojs skull. För gud va det är roligt att stå framför kameran! Jag brukar även göra det tillsammans med min fantastiska fotografkompis Nelly. Hon är jätteduktig, vi brukar sminka oss och fota som en rolig grejj. Och ju mer man tänker på det, desto fler kändisar hittar man som faktiskt inte är så långa och som har gjort modelljobb. Eller de har åtminstone sjukt fina modellbilder på sina skivomslag och affischer, och allt det där. Avril Lavigne är 157 om jag inte minns fel, Lady Gaga är 155, hon som spelar Summer i The o.c är också 157 eller något sånt.
stylist: Catharina Nozlihn
fotograf: Elin Håkansson
Advokat har jag velat bli ganska länge. En av mina starka sidor är väl att jag verkligen kan argumentera och stå för min åsikt när jag verkligen tycker något. Problemet är bara att jag tror att jag skulle bli uttråkad. I rätten ska allt gå till på ett speciellt vis, man får bara prata vid bestäma tillfällen osvosv.. När det blir diskussioner i klassrummet i skolan räcker jag upp handen hela tiden och ibland när jag vill få något jätteviktigt sagt så kommer det bara. Och där gör det ingenting, för det är bara skolan. Men rättegångar är så seriösa att man aldrig skulle få säga fel och bara skratta åt det. Något jag gör hela tiden. Så ja, jag kanske mognar och ändrar åsikt..
Stylist vill jag bli för att jag tycker det är så roligt att sminka mig. Fast där är väl problemet också.. Jag tycker om att sminka mig. För att jag ska bli "fin". Frågan är om jag skulle tycka det var lika roligt att stå där och sminka andra varje dag, att se dem lyckas framför massa folk med massa uppmärksamhet. Jag är inte en sån som står i skuggan av rampljuset, jag hatar när det blir så. Men samtidigt har jag ofta inte hjärta att ta rampljuset ifrån någon annan - hoppas jag iafl inte. För det är ju jättesjälviskt. Fast om jag får välja att stå i skuggan eller ljuset, så blir det ljuset. Och detta jobbet ger väl mig inte direkt något ljus. Så det blir i så fall som ett extrajobb, vid sidan om min egen framgång annars klarar jag inte av det!
Författare.. Jag älskar att skriva! Ni som läste min gamla blogg www.amazingprincess.blogg.se, ni vet det. Jag håller på med en bok som ska bestå av tre delar. Den handlar om en flicka som är mobbad och utstött. Hela boken ska nog heta något i stil med "När världen sviker". Första delen heter "ensam är stark", andra "inte utan dig" och sista "allas stjärnor glittrar". Om jag blir nöjd med den när den är klar så tror jag att jag ska skicka in den till några såna där tryck-ställen där man publicerar böcker och se om de vill ha den. Mitt största problem med författar-delen är bara att jag tycker det är svårt att skriva mycket. Alltså så mycket som det är i en riktig bok, flera hundra sidor känns nästintill omöjligt för mig. Så det är väl något jag får utveckla. Sedan kan jag bara skriva när jag känner för det, jag kan alltså inte förlita mig på att jag skulle kunna leva på att skriva böcker. Detta jobbet får också bli ett som blir vid sidan av.
Ja ni.. Vad ska jag säga, Helst av allt skulle jag vilja bli allt i hela världen!
i'm just who i am and that's life for real.
Slagsmål på cheerleadingen ???? :D
Vaknade imorse av väckarklockan och var helt totalt död. Ringde mamma, så sa hon att jag skulle stanna hemma. Sov till halv ett, fett skönt.
Hela helgen har jag sovit typ ryckigt, vaknat mitt i natten flera gånger. Kommer in i såna perioder ibland, typ sömnproblem eller något. Men ajja, nu är jag lite piggare iafl. Antagligen kommer jag inte kunna somna ikväll, smart där ida!
Ajja, igår på träningen ramla jag och fick en tjejs knä i ansiktet. Det blev inget större märke, bara lite smålila typ. Synd ändå.. Hade jag fått världens fetaste märke hade jag sagt att jag hade vatt mä i slagsmål :D
Biffen !
Fett med djupt
why kill someone who killed someone to show that killing is wrong ?
Saknar sommarn, vill bli brun igen :(((
Lyssna!
Keep smiling
Lyssnar på massa hög musik, ska snart börja fixa mig.
Sen blir det nog att va med Annie en stund, och ikväll träna cheerleading :'D
God morgoooooooooon
Inatt skulle man typ flytta fram tiden, tror jag? Så ah, egentligen är klockan 09.20.
Jag har börjat vakna så tidigt på morgonen, fett awesome ändå. Hatar att sova bort hela dagarna eheheheheh. Men kommer nog inte bli så mycket sömn inatt då, när klockan går annorlunda osv. Får se, de märker vi. :)
Igår var jag iafl i stan först med Nina och Nelly. Köpte grön powerking, åh älska!
Sen drog vi hem, följde mä Nina hem till henne. Satt där en stund och sååå. Efter det, hem till min farmor och farfar för att käka.
Sen åka med min bror och hans kompisar hem igen. De är typ 18 och hade värsta discobilen, musiken gjorde typ att bilen vibrera. Asså ne, bah ne.
Jag och Nelly gick till Nina, earth hour och grejjer. Så Nina hade tänt massa ljus, skitmysigt!
Nu ska jag nog kolla lite the o.c hhihih.
Powerking, fint väder & underbara vänner
Sitter just nu och målar naglarna, mest för att jag är så epic att jag kan göra flera saker samtidigt. Om nån minut måste jag gå ut till bussen. Ska in till stan och köpa glass/powerking med Nina och Nelly.
Fett nice :)
Jag älskar mitt liv :')
Facebook, facebook, facebook
Och det är inte bara att skryta som jag tycker är dumt att göra på facebook.. Jag tycker faktiskt ganska mycket är dumt där, all press folk känner. "jag måste ha fler vänner än henne", "min status/bild måste ha fler gillningar än hans" , osv. Sådär vet jag att det är, för jag känner också så ibland. På många sätt är facebook bra, men framförallt har det blivit som ett beroende för mig, ett behov. Jag har ett extremt socialt behov, som jag tror många andra också har. Man känner att man måste ha kontakt med någon hela tiden, i verkligheten/på msn/på fb/på sms, vad som helst. Och på fb kan man ha kontakt med hundratals personer och se vad de gör, hela tiden. Det är ju jättebra, om man använder det rätt..
Så snälla, gör det, använd det rätt. Tänk på vad ni skriver :).
You never know how, how everything could just turn around.
oliiiiiiiiive you
I'm nothing without you'
cheerleading
Första bygget var att jag skulle ligga på rygg, när fyra tjejer bar upp mig och jag höll en tjejs armar. Sedan kastade de över mig, som en flickis ungerfär, och så fångade några på andra sidan.
Andra bygget var att jag skulle upp och stå i double-base, alltså att man står på två tjejers händer. Sedan skulle jag falla bakåt, och bli fångad, för att sedan bli uppkastad igen.
Sista bygget stod jag på ett ben på en tjejs händer. Sen tog jag tag i foten jag stod på och slängde över den andra, som en liten volt. Och blev fångad på vägen ner.
Ah, det var jättekul. Det roligaste var att jävlas med busfabriken-elefanten, maskoten. Gick och drog honom i svansen och följde efter honom hehehehehe :D